Anna Anka - osäkerhet provocerar

I måndags var det premiär för ett TV-program som har upprört många i Sverige. "Svenska Hollywoodfruar" skapade mycket rabalder både i TV-krönikor och bloggar. Det är egentligen inte så underligt att folk har reagerat på det som visades, då det vi utsattes för var tre, framgångsrika (men ändå inte) kvinnor som lever som om det vore 1959 snarare än 2009. Den av de tre som verkligen kan skapat störst utslag på indignationsmätaren är Paul Ankas fru (och sexslav) Anna Anka. Anna kommer själv från Bjuv (vilket är sorgligt påtagligt i sättet hon talar engelska på) och mötte tydligen den geriatriske Paul under en fest. Hon var själv gift då, men Paul ville tydligen inte sluta flirta med henne och nu är de gifta. De har idag två barn tillsammans och Anna lever sitt drömliv. Säger hon.

Hennes liv tycks idag bestå av tre saker: konsumtion, vardagsbråk (med seriöst neurotiska undertoner) och sexslaveri. Anna har alltså verkligen lämnat Sveriges trygga vagga och landat i ett slags överdrivet Underland helt byggt på manlig överhet och utseende. Anna menar själv att valet att leva på detta vis är det bästa hon har gjort. Den könsliga jämställdheten vi strävar efter i Sverige är patetisk, menar hon. En amerikansk man kan tydligen inte ta hand om varken hem eller barn, utan duger bara till att tjäna pengar till familjen. Det är bra, tycker Anna. Istället är det alltså upp till kvinnan i hemmet att uppfostra sina barn, hålla hemmet fint och snyggt och laga mat. Problemet vi stöter på i detta uttalande är detta: Anna lagar varken mat, passar och uppfostrar sina barn eller städar. Hennes liv cirkulerar istället kring att konsumera och bråka (på både barnflicka, städerska, andra anställda, sin man och sina barn). Anna har alltså egentligen byggt upp en felaktig bild av sig själv. Hon menar att hon är den ultimata hemmafrun som både tar hand om hem och sig själv (med det menas då hennes utseende), men faktum är att Anna inte klarar av något av det.

Istället för att se på sin värld som den egentligen ser ut har hon skapat en fantasivärld där hon lever ett annat liv än det hon verkligen lever. Hon menar t.ex. att det är en kvinnas plikt att ställa upp på sex när mannen vill, för om hon inte gör det leder det till ett olyckligt äktenskap som i sin tur leder till skilsmässa. Som svensk tänker man genast: Men, Anna, är det inte så att du egentligen då lever som fånge i ditt eget liv? Och jo, det gör hon nog, men istället för att se detta väljer hon att skapa ett skal runt sig. Ett skal helt och hållet uppbyggt av osäkerhet och självkritik. Varje gång Anna har tänkt att allt inte är som det är har fantasivärlden vuxit sig större och hennes manifest kring hur kvinnor respektive män ska vara blivit starkare.

Anledningen till att vi andra då har reagerat är egentligen inte baserat på hur otroligt korkad och kategorisk hon verkar, utan snarare har vår känslor av medlidande gjort oss arga. Hon har allt, men trots det får hon oss att synd om henne och det gör oss förbannade. Anna blir själv arg av detta och svarar med att uttala sig ännu mer i media där hon attackerar inte bara Sverige utan även sina medhemmafruar. Stackars Anna Anka vars liv är så tomt att hon måste skapa en livsstil där hon egentligen lever som slav. En lyxslav, men ändå...